

Vilda, starka och milda vatten
Johanna Vuoksenmaa har simmat och badat i hundratals finländska sjöar. Hon upplever att varje vattendrag bjuder på en unik karaktär, en unik doft, en unik känsla och en unik ljudvärld.
Min häftiga och starka älskling. Spelar och slår på vattennymfernas klockor, doftar barrskog och vind, smakar sav, är oändligt vacker och gör ett djupt intryck!
Så här beskriver regissören, manusförfattaren och skriftställaren Johanna Vuoksenmaa sjön Näsijärvi i Tammerfors, vars svala omfamning hon ständigt längtar efter.
Vi befinner oss på Rauhaniemi strand, på samma klippor där Johanna och hennes man Ari ”Muffe” Halla-aho knöt Hymens band för knappt fyra år sedan.
– Det pirrade nog i magen eftersom jag hade haft ett längre förhållande till Näsijärvi än till min blivande make. Hur skulle han reagera? Med svartsjuka, ilska, upprördhet…?
Trots Johannas leende kan man spåra ett uns av allvar: hon upplever naturliga vattendrag som vänner som alla har sin egen karaktär, doft, känsla och ljudvärld.
Johanna har simmat och badat i omkring 600 vattendrag. Vissa stränder återvänder hon till gång efter annan, medan andra blir mer tillfälliga bekantskaper.
Var än Johanna rör sig har hon alltid simdräkt och handduk i bagaget.
– När jag som barn såg en badskylt genom bilfönstret ville jag alltid stanna för ett dopp. Nu i vuxen ålder kan jag ju välja var och när jag stannar. Det blir faktiskt ganska ofta!
Kära vattenvänner
Behagligt lugn, självsäker och unik. Stark, okomplicerad, målmedveten, ren och väldoftande. Vet vem den är och vad den kan. (Iso Lehmijärvi, Pinsiö)
Vattensmakning, som Johanna Vuoksenmaa kallar sin hobby, fick sin början som en lekfull utmaning år 2011. Till en början handlade det om att hon och hennes vänner tävlade om vem som hade badat och simmat i flest sjöar under sommaren.
Under den muntra tävlingen upptäckte Johanna hur olika vattendragen var. Ett var häftigt och starkt, ett annat var milt och lugnt och ett tredje var bekymmerslöst och lockande.
Johanna började fotografera vattnen och anteckna deras karaktärer och egenskaper. Bilderna, som alltid återspeglar Johanna själv, innehåller egenskaper som ljusreflexer, skuggor och exempelvis lockar. Hon förmedlar sina bilder och texter till andra via Instagram och år 2019 publicerade hon en bok med titeln Vesiystävä (ungefär Vattenvän).
Under årens lopp har många vattendrag blivit Johannas kära vänner som hon besöker gång på gång. Bland hennes sjövänner kan nämnas den kristallklara sjön Nummijärvi på gränsen mellan Salo och Somero och en liten fjällsjö i Sodankylä, som bjuder på underbar svalka efter en lång cykeltur.
Johanna badar och simmar även i havet, med det ger henne inte samma upplevelser som sjöarna och deras vatten.
– Havet är som en rockstjärna, som fjärrkärlek. Mitt förhållande till havet och havsstränderna är inte personligt, delvis beroende på att där finns så många andra människor samtidigt, säger hon leende.

– Vattnet bär oss när vi själva vill det. Det är världens bästa terapi, säger Johanna.
Alla vattendrag är olika
En gammal hippie! Grumlig, mjuk och brunaktig. Går i sammetsbyxor och har annat än tobak i sin pipa. Var som yngre en fågelmänniska. Doftar fortfarande skog och kärr. (Kahtoilampi, Tavastehus)
När Johanna vadar ut och glider ner i vattnet upplever hon stunden som meditation. Hennes sinnen är på helspänn och hon är fullt närvarande i situationen.
Är vattnet litet eller stort, tyst eller oroligt? Hur låter vågorna när de bryter mot stranden och hur behandlar vinden vattenytan? Är vattnet klart eller grumligt, hårt eller mjukt?
– Vissa vattendrag känns tunga, medan andra känns lätta. Vattnet doftar olika beroende på vegetationen och mineralprofilen.
Johanna simmar och badar i naturvatten året runt, men hennes vattensmakning är förlagd till de tider på året då vattnet är varmt eller åtminstone inte kallt.
– Vattnets natur och karaktär kommer till sin rätt när temperaturen är tillräcklig hög. Kallt vatten är bara kallt vatten, säger hon bestämt.
Vatten berör och väcker känslor
Hänförande ljust modervatten. Leker och vaggar, berör ömt och mjukt, ler men ropar inte. En vacker och mjuk stämma som vyssjar barnen till sömns. Övre Fryken, Lysvik, Sverige)
Johanna har många gånger undrat varför vatten är en så skön omgivning. Hon tror att det beror på allas vår längtan efter beröring.
– Vattnet skänker ömhet och smekningar. Det bedömer inte oss, utan det ger hela kroppen intensiv och okritisk njutning. Vattnet bär oss när vi själva vill det - världens bästa terapi!
Under somrarna sysslar Johanna även med vattengymnastik. Hon njuter framförallt av vattenlöpning i naturvatten, eftersom hon kan beundra naturen och vattenmiljön under motionspassen.
Ett dopp i naturvatten ger välbehövlig svalka när det är varmt i luften. När Johanna och Muffe gifte sig plumsade en tredjedel av festfolket, inklusive bruden själv, i böljan för att få svalka.
Den gamla vännen Näsijärvi höll sig lugn.
Den kursiverade texten (här översatt till svenska) är lånad från Johanna Vuoksenmaas Instagram-konto @j.vuoksenmaa och från hennes bok Vesiystäviä (Otava 2019).

Näsijärvi är Johanna Vuoksenmaas mörkögda, vilda och stiliga älskare – öm och mild, men samtidigt våldsam. Till denna strand i Rauhaniemi i Tammerfors återvänder hon ständigt.
-
Text: Virpi Ekholm
-
Bilder: Laura Vesa
Johanna Vuoksenmaa
- Född år 1965 i Tavastehus.
- Har regisserat och skrivit manus till flera komedifilmer, bland annat 21 tapaa pilata avioliitto (21 sätt att förstöra ett äktenskap) och 70 on vain numero (70 är bara en siffra) och flera TV-serier, bland annat Klikkaa mua (Dejta), Ex-onnelliset (Ex-lyckliga) och Hormonit! (Hormoner!). Har även skrivit romanerna Pimeät tunnit (ungefär De mörka timmarna) (2020) och Suurenmoinen matka (2025) (ungefär Den storslagna resan).
- Bor med sin make i Pispala i Tammerfors och har två vuxna barn.
- Fritidsintressen: simning i naturvatten, volleyboll, körsång och handarbete
Över 187 000 sjöar
Finland, som verkligen är de tusen sjöarnas land, har över 187 000 sjöar som täcker cirka en tiondedel av landets yta.
Finlands sjöar bildades under istiden för ungefär 10 000 år sedan. När inlandsisen började smälta fylldes sänkorna med smältvatten och bildade sjöar.
Våra sjöar är relativt grunda med ett medeldjup på cirka sju meter, vilket gör dem känsliga för eutrofiering.
Enligt Finlands miljöcentral (SYKE) är över 82 procent av fastlandets sjöar i utmärkt eller gott ekologiskt skick, vilket innebär att vår mänskliga verksamhet inte har försämrat eller förstört den akvatiska miljön i någon större omfattning. Cirka 18 procent av sjöarna är i dåligt, nöjaktigt eller försvarligt skick.
Eutrofieringen försämrar det ekologiska tillståndet i framförallt små och grunda sjöar, där övergödningen syns som algblomning, igenvuxna stränder och grumligt vatten.
Vattendragens ekologiska skick har inte förbättrats under de senaste åren. Utvecklingen har gått i rätt riktning i endast enstaka sjöar, älvar och åar. Orsaken till detta är den fortsatt stora punktbelastningen från jord- och skogsbruket.
Avloppsvattenreningen är en viktig del av vattenskyddet. Det avloppsvatten som kommer till reningsverken innehåller stora mängder eutrofierande fosfor och kväve. Om det orenade avloppsvattnet leddes ut i vattendragen skulle det förorsaka mycket kraftig övergödning.
Källor: Finlands miljöcentral (SYKE) och webbsidorna suomifinland100.fi
Visste du?
- Bad och simning, liksom all vistelse i naturen, ingår i allemansrätten.
- Du får bada och simma i allt naturvatten utan markägarens tillstånd, förutsatt att du inte vistas för nära någons hem, gårdsområde eller stugstrand.
- Du hittar närområdets badstränder och badplatser behändigt via bland annat den nedladdningsbara applikationen Karttaselain.
