Det renade avloppsvattnet återförs till naturen

Reningsverken skyddar vattendragen mot samhällets näringsutsläpp.

Cirka ett eller halvtannat dygn. Ungefär så länge renas avloppsvattnet i sådan grad att det kan återföras till naturens kretslopp.

I dag känns det overkligt att man ännu på 1970-talet på många platser ledde ut orenat avloppsvatten i vattendragen. Det är nog inte så märkligt att utloppsvattendragen ofta var i bedrövligt skick. Nu tackar naturen: Reningsverkens reningsgrad får högsta poäng när det gäller avlägsnandet av fosfor och organiskt material.

Miljöskyddslagen och olika förordningar stipulerar om reningen av samhällenas avloppsvatten. Finland har cirka 350 certifierade reningsverk. Reningsverk som hanterar över 100 personeras avloppsvatten måste ha verksamhetstillstånd.

Ett av Finlands nyaste och största reningsverk – Sulkavuori centralreningsverk – lät oss ta en titt på verksamheten. Reningsverket inledde sin verksamhet hösten 2025. Efter inkommande sommar leds allt avloppsvatten från Tammerfors och fem av stadens närkommuner till det nya reningsverket. Dygnskapaciteten, som uppgår till cirka 100 000 kubikmeter, räcker till för att rena avloppsvattnet från industrin och nästan en halv miljon invånare långt in i framtiden.

Reningsverkens reningsbassänger ligger ofta utomhus, men Sulkavuoris behandlingslinjer finns på cirka 40 meters djup i berggrunden. Avloppsvattnet leds till reningsverket genom en drygt kilometerlång, underjordisk tunnel.

Först avlägsnas fast material

Samtliga finländska reningsverk behandlar avloppsvattnet på i huvudsak samma sätt, nämligen mekaniskt, biologiskt och kemiskt. De modernaste reningsverken har, främst i slutsteget, implementerat nya effektiva reningsfaser som ytterligare förbättrar slutresultatet. Vid Sulkavuori reningsverk används sandfiltrering och behandling med ultraviolett ljus.

I början av reningsprocessen leds avloppsvattnet genom perforerade metallskivor. Gallret filtrerar bort större oönskade föremål så som tops, bindor och kondomer. Avföring och toalettpapper finfördelas redan inuti avloppsledningarna.

– Det fasta skräpet, som ger reningsverken mycket extra arbete, deponeras slutligen på avfallshanteringsstationer där det borde ha hamnat från första början. Främmande föremål som slängs i toalettstolen kan blockera fastighetens avlopp. När och om de når reningsverket kan det täppa till pumpar och inverka negativt på reningsprocessen vilket belastar miljön, säger verkställande direktör Jukka Meriluoto.

Gallerrensningen och det uppfångade materialet syns inte eftersom processfasen i Sulkavuori är helt inkapslad. Inkapslingen i kombination med effektiv filtrering i aktivkolfilter gör att lukten från avloppsvattnet, som främst kommer från svavelföreningar, knappast märks. Jukka Meriluoto berättar att utrymmet är nästan luktfritt, trots att det i konventionella reningsverk är det luktmässigt besvärligaste utrymmet.

Efter gallerrensningen leds avloppsvattnet till en sandfångsbassäng och därifrån vidare till förklarning (sedimentering). Vid sedimenteringen faller tyngre materialet till botten. Fällningen, som transporteras till en anläggning för slamhantering, förädlas slutligen till biogas.

Biologi och kemi

Följande reningssteg är den viktiga biologiska processen. I reningsverkets 12meter djupa luftningsbassänger bubblar aktivslam, som utgörs av miljarder mikrober, bland annat bakterier och protozoer. Mikroberna börjar växa och dela sig när avloppsvattnet tillförs luft som små bubblor. Under tillväxt- och delningsfasen, när mikroberna konsumerar organiskt material, avger de kvävgas i bassängernas syrefria miljö. Det aktivslam som uppstår i processen avlägsnas och transporteras till en slamhanteringsanläggning.

Avloppsvatten innehåller mycket fosfor som härstammar från vår mat och bland annat tvättmedel.

– Näringsämnen och organiskt material som inte avlägsnas kontrollerat vid reningsverken främjar eutrofieringen av vattendragen. Detta leder till bland annat ökad algblomning, syrebrist, luktolägenheter och fiskdöd.

Vid Sulkavuori reningsverk tillförs avloppsvattnet kemikalier, främst järnsulfat, som fäller lejonparten av fosforn. Fosforn binds till processlammet på bassängbottnen. Avloppsvattnet tillförs även pH-reglerande kalk och metanol som effektiviserar avlägsnandet av kväve.

Från luftningsfasen leds det renade vattnet till efterklarning (eftersedimentering), där aktivslammet faller till botten och därefter återförs till luftningen.

Effektiviserat avlägsnande av fosfor genom sandfiltrering

I Sulkavuori reningsverk behandlas det renade avloppsvattnet ännu med aluminiumsalt och genom sandfiltrering. Filtreringen genom en sandbädd avlägsnar de sista fasta partiklarna och effektiviserar avlägsnandet av fosfor.

Det nya centralreningsverket har redan under uppkörningsfasen klart uppfyllt villkoren i miljötillståndet. Jukka Meriluoto berättar att kravet på fosforrening – 96 procent – uppfylldes redan under det första verksamhetskvartalet.

– Vår målsättning är fortsatt förbättring av förhållandena i vattendragen, trots att befolkningen ökar i Tammerforsnejden, säger han.

Kraven på kväverening är 70 procent, men reningsverket eftersträvar en reningsgrad på hela 75–80 procent.

UV-desinficering och sedan ut i vattendragen

Innan det renade avloppsvattnet leds ut i vattendragen desinficeras det med UV-ljus.

– Vi behandlar vattnet med UV-ljus nio månader per år, det vill säga under friluftssäsongen från vår till höst. Patogenerna i avloppsvattnet avlägsnas effektivt även utan behandling med UV-ljus. Det renade avloppsvattnet är inte drickbart eftersom det ännu innehåller små mängder tarmbakterier. Dessa bakterier klarar sig inte i vattendragen utan de dör snabbt i den främmande miljön, säger Jukka Meriluoto.

Cirka 30–36 timmar efter att avloppsvattnet anlänt till reningsverket leds det i renad form in i en utsläppstunnel som för det vidare till en djup fjärd i sjön Pyhäjärvi. Där släpps vattnet ut från transportledningen på sjöns botten för att effektivt blandas ut med sjövattnet i strömningens huvudriktning. Nu ingår det som en gång var avloppsvatten i naturens kretslopp.

– Avloppsrening är en processtekniskt intressant sektor. I en fabrik går allting att standardisera, men ett reningsverk måste fungera dynamiskt och i enlighet med vad som anländer med avloppsvattnet. Därtill måste hanteringen och behandlingen alltid följa tillståndsvillkoren, säger Jukka Meriluoto.